Nu är vi äntligen på plats i Borås! Vilken fantastisk känsla att vara här, och så enormt mäktigt det var igår att resa över landet med alla de mängder rutor vi fått från er – tack alla som skickat in bidrag! Vi har nått vårt mål som var 23 meter hopsydda rutor, nu satsar vi på att klä in båda brons sidor – klarar vi 46 meter?! Kom och hjälp till om du är i närheten, vi behöver alla händer vi kan få!
Vi är alltså på plats alla dagar fram till söndag, men hoppas då att kunna njuta av frukterna av vårt arbete – vill du lämna rutor är det alltså fram till lördag du kan bidra på plats. Följ oss på Instagram, @gerillaslojdsfestivalen, eller på Facebook under samma namn. Vi dokumenterar arbetet så mycket vi hinner. Och vill du komma i kontakt med oss, skicka meddelande via dessa kanaler så svarar vi! Eller så ses vi som sagt på Parkspången.
Själv tar jag med den här rutan till Parkspången, min devis som varit med mig under alla år med gerillaslöjden. Att vi gemensamt kan göra skillnad, säga våra åsikter, uttrycka vår glädje, sorg eller frustration genom händerna – det har länge varit min övertygelse och det har ni verkligen bevisat de senaste månaderna.
Rutan i inläggets topp är gjord av Vanna, hon är snart tio år och en av de klokaste människor jag känner. Och modigaste. För mig symboliserar den mycket av vad alla bidrag står för – att våga uttrycka sig, att våga lägga tid på sin egen röst, även om den är tolkad i nål och tråd eller stickor och garn. Heja er alla fantastiska gerillaslöjdare, heja alla er unga fantastiska gerillaslöjdare – snart är det er tur att ta över, och tur är ju det.
