Då är vi igångstartade inför hösten vill jag nog säga, hej och välkommen tillbaka till Kurbits! Här kommer det att hända en hel del spännande grejor framöver, jag ser fram emot att berätta mer i sinom tid. Här rivstartade förra veckan med föreläsningar, seminarier och inte minst – Formex! Det hälsingska lugnet som rått under sommaren är ett minne blott…men gott så, vi har haft en fantastisk sommar och är nu laddade för hösten.
Jag kommer att återkomma med en rad grejor som är på gång – #gerillaslöjdsfestivalengoesnolimit inte minst, och också katastrofslöjden och mitt nya skrivprojekt. Men först ut – en bildkavalkad från Formex. I år sammanföll återförsäljarmässan med allsorts design, formgivning och pryttel med Stockholm Act och Bagiska veckan, där vi pratade omställning, hållbarhet, globala mål och hur vi räddar världen från total miljökollaps.
De glasögonen var bitvis på när jag besökte mässan i torsdags – men eftersom jag främst zoomar in på hantverk och hållbarhet, lokal produktion och naturmaterial som alltid var det egentligen ingen större skillnad.
Jag går igång på att höra hur bröderna Lith, Martin och Erik och Hannes Lundin, i Lith Lith Lundin producerar sina möbler inom en radie av fem mil från Torsåker där de bor och verkar. Samt hur de på ett naturligt vis tar sig an de restprodukter de får ”över” och därmed skapar ytterligare produkter av dessa – innerbarken från furut blir i deras koncept och värld möjligt att göra pappersmassa av, för att sen tillverka insynsskydd i en rasande stilig barkpappersprodukt. Till exempel. På Formex var de nu för första gången eftersom de hade inte bara sin nya möbel med sig – den fantastiskt fina pallbänken – utan också dessa ”restprodukter”.
Jag pratade också med Frosta Design – deras väggutsmyckningar i makramé har nästan varje mässutställning med självaktning haft med i någon monter de senaste åren – och dessa är i sig spännande som produkter (och workshopkurser). Men det som grundarna Monica och Anna berättade var att de nu också valt att ta tillbaka sina DIY-kit med virkning. De återbrukar på ett sätt sig själva, och marknadför inte bara de DIY-kit med makramé utan ser potential i att allt fler också vill virka. De har alltså en business med produkter, DIY-kit och workshops i två klassiska hantverkstekniker parallellt, det gör mig glad.
Med sig på mässan fanns deras virkade hylla tex, framtagen för alla studenter som bor trångt/behöver något att lägga grejor på i ett litet tillfälligt utrymme. Hantverket kan hjälpa till med mycket olika problemlösningar – det är vad jag i grunden främst pratar om just nu, i sätt att se på det självklara i att förse sig med det man själv behöver.
Det är också något som allt fler pratar om kring mässan – att det är mer och mer fokus på hur man själv framställer sina saker – hur man gör själv förstås!!! – sitt möblemang sitt arrangemang där hemma. Den egna samlingen är guld värd och det är också vad som premieras. Jag säger bara; hello slöjden! Madeleine Nelsons Regrow ovan var ett exempel på hur Beckmans och Designtorget arbetar för att ta fram just problemlösarprodukter till försäljning i en kurs som gått under året och det fanns ytterligare flera.
Från mässans håll har man också fortsatt med ett lugnt och harmoniskt entrétorg istället för som tidigare år pepprat besökaren med allt som är ”trendigt”. Nu får vi välja själva.
I avdelningen Young Designers träffade jag alldels nystartade Sloydlab, som fick en hel del återbesök från mig under dagen, jag gillade verkligen både tänket kring framställandet av produkterna och produkterna i sig. Sloydlab består av Matilda Hunyadi och Staffan Johansson som tillsammans lanserar Matilda Hunyadis design med inspiration från sveptekniken. Alltså de gamla svepaskarnas teknik i klassiskt men tunt furu som böjs och fästs ihop. Här har det blivit ett magnifikt bord och ett antal olika formade lampor.
Vi pratade en hel del om arvet från folkkonsten och slöjdens göra själv, samt hur vi idag kan ta det vidare till produkter och områden vi behöver. Att lamporna kan skalas i olika format, eller att bordet har ett avtagbart lock med förvaring är praktiska funktioner. (Se fö detta inlägg från möbelmässan 2014! Där träffade jag Matilda senast, då hon visade sitt fantastiska skåp för första gången).
Fler produkter som fångade mitt hantverksintresse:
Som nominerad till Formex Formidable blev Johanna Günthers keramik upplyft också denna mässa, jag träffade henne på förra mässan och blev så himla förtjust. Ringlad keramik med rejäla handavtryck, jag gillar! Johanna berättade för mig i våras att hon använder sig av den glasyr hon hittar i Gustavsbergs lokaler, där hon är verksam. Att hon går runt och upptäcker och hittar rester som huset och verksamheten tidigare nyttjat är fint tycker jag.
Och det jag också kunde bli glad över är denna jämförelse i mönstervärld – hur nära vi ändå rör oss varandra i estetik och sätt att uttrycka oss globalt: Skansens nytryck av kuddar och rosenkelim, kanske från Rumänien eller Turkiet kan jag gissa.
Det avslutar mitt svep från Formex för i år, hantverket och det handgjorda fortsätter leverera, om än i olika former. En svår balansgång som alltid på inredningsmässor är det handgjorda kontra det som ser ut som – handgjort. Hur vet man vad som är äkta vara och vad som är fabrikstillverkat?
Tidigare mässor har vi diskuterat detta – jag sammanfattade något av det här till exempel. Samma frågeställningar som fortfarande är relevanta tycker jag, även om de har några år på nacken.
